| |
Hobie Raid i Västindien januari 2005
av Johan Ulfström
Jag och min flickvän Jeannie har flera gånger seglat Hobie Pacific och campat i Bohuslän. Varför inte göra detsamma i varma turkosa vatten med stabila vindar? Vi bokade därför in oss på Hobie Cat Adventures sexdagars raid i västindiska St. Martin. Det visade sig bli en spännande tur som var tuffare än vi trott...men väldigt kul.
5 gäster och 5 värdar
Jag och Jeannie seglade den ena Hobie 16 och ett franskt par seglade den andra. Tornado-seglaren Christian från Österrike seglade ledarbåten, en Hobie Tiger, ihop med vår guide Alex. Alex är Hobie Cat Adventures guide på St. Martin. Han var väldigt bra på alla vis, pratar engelska, certifierad Hobie-guide, säkerhetsmedveten, hjälpsam vid kapsejsningar och annat, bra kock och ett energiknippe som aldrig blir sur eller trött trots att det fanns gott om anledningar.
Varje dag seglade vi 3-5 timmar, ibland med lunchstopp och ibland halvdag. När vi kommit fram till lämplig strand dök snart följebåten upp. En 40-fots kryssarkatamaran med all vår packning, tält samt mat och vatten för hela veckan. Besättningen bestod av en fransk familj på fyra personer som hade ett jobb som var misstänkt lik semester. Alex lagade nämligen all mat. Med en fransos vid grytan så blir det gott även om köket är spartanskt. All logistik var väldigt välorganiserad. Hemma i Bohuslän har vi trampolinen full med tunga säckar och vattendunkar men här var det väldigt skönt att segla med bara en minimal säck för det nödvändigaste.
20 m/s och 20 knop
Vi hade valt Västindien eftersom vindarna där ska ligga stadigt runt 10 m/s i januari. Vi fick så det räckte. Det blåste 8-15 m/s dygnet runt jämt, med byar på 20 m/s när det var som värst. Redan andra dagen visade GPSen en maxfart på 20 knop, men sen läckte det in vatten i min vattentäta Garmin eTrex. Att slöra i 20 knop med en Hobie16 i höga vågor kändes lite som att rida en Rodeo-tjur direkt efter ridskolan med Islandshästar. Vi var vana vid min stabila Hobie Pacific. De första tre dagarna svor jag åt Hobie 16-konstruktörerna för att dom glömt bygga in flytkraft fram och bak i skroven. Vi kapsejsade först rakt framåt och sedan dagen därpå rakt bakåt vid ett slag. Sedan lärde man sig att man var tvungen att flytta sin lata rumpa fram och tillbaka aktivt i längdriktningen. Seglingen var krävande och på grund av vindarna och vågor på 2-3 meter inget för nybörjare.
De hårda vindarna gjorde att vår guide Alex under två av seglingsdagarna fick ändra planerna och retirera in till närmsta sandstrand. Då hamnade vi helt slumpmässigt utanför turisthotell och fick tälta på inte lika romantiska ställen. Oftast hittade vi dock riktiga turistbroschyrs-stränder. Där var det ibland några båtburna badgäster på dagarna men på kvällarna och mornarna var vi helt ensamma.
7 dagars segling och 7 dagars softande
De andra gästerna hade köpt Hobie Cat Adventures paket vilket innebar flyga-segla-flyga och tillbaka i kylan efter en veckas intensivt seglande. Jag rekommenderar ändå att göra som vi gjorde, att förutom resdagarna lägga till fyra dagar innan och tre dagar efter. Med ett par dagar med hyrbil fick man se mer av St Martin. Dessutom kan man efter ett par dagar i en solstol längta efter äventyr, lika mycket som man efter en vecka på en trampolin med konstanta saltvattenduschar kan längta efter en solstol och en bok. St. Martin är också en typiskt turistort, vilket betyder att det finns massor av aktiviteter man kan ägna sig åt om man tar med en tjock bunt med dollar: Windsurfing, kitesurfing, jetski, parasailing, våg-kajaker, fyrhjulingar och djuphavsfiske. Prisnivån är som i Sverige. Ska man bara solturista så åker jag hellre till Asien, men på St Martin har man garanterat bra vindar och tuff segling. Åtminstone i januari då vädret är lite lynnigt med lågtryck och skurar som ibland avbryter solskenet. De stunder som man inte fick segla på gränsen var lätträknade.
Ett tips är att ta med en tjock bunt Dollar även om Euro är den officiella valutan. Många restauranger kör med den mystiska växelkursen € 1 = $ 1 och påstår att kortautomaten bara funkar i Euro. Ett annat tips är att ta med en luftmadrass eller liknande. Sandstränder är mjuka tills dess man lägger tältduk och lakan på, då blir dom plötsligt hårda.
Sammantaget var resan ett äventyr och något jag verkligen kan rekommendera den som längtar efter krävande Hobie 16-segling med 25 i både luften och vattnet redan i början av januari.
Johan Ulfström
johan.ulfstrom@inabler.com
|
|
|
|
